Demokrati kan ses som ett system för informationsbehandling. Detta system ska politiskt och idémässigt hantera den sociala och samhälleliga verkligheten. Dess syfte är att motverka toppstyre och envälde i alla avseenden -- m a o att vaska fram vad som för tillfället, givet människors olika åsikter och viljor, är den mest gångbara kompromissen. Detta sker genom allmän debatt och allmänna val. Således finns det också två principiella hot mot demokratin: att debatten uteblir och/eller att allmänna val försvåras eller förhindras. I unga demokratier är ofta det senare det största problemet. Men i Sverige är utebliven debatt det allvarligaste.
Det som föranleder dessa reflektioner är reaktionen på Sverigedemokraternas valframgångar i många kommuner, särskilt i Skåne. Redan under valvakans senare del, när resultaten klarnade, kunde man höra att den spontana reaktionen i flera kommuner -- förutom chock, särskilt i Landskrona -- var frågan: Hur ska vi kunna hindra SD från att få något inflytande? Svaret ser i flera fall ut att kunna bli samarbete över blockgränserna. SD:s politiska åsikter får, verkar det, absolut inte komma till uttryck i form av röster på kommunfullmäktige. En annan sak som då inte heller kommer till uttryck är SD:s eventuella förmåga att över huvud taget bedrva praktisk politik. De prövas inte.
Utifrån den principiella synpunkt som inledde detta inlägg är dessa reaktioner allvarliga, eftersom de är fundamentalt odemokratiska till sin karaktär. Detta kom till uttryck också under valrörelsen, i och med att de etablerade partierna inte debatterade med SD. Detta uttrycker två saker: vissa saker "får inte" tänkas (konsensuscensur, kan man kalla det) och "vi vågar" inte ge detta offentligt urymme. SD:s idéer framstår då som farliga. Men är de det? Är de verkligen farliga (för demokratin)? Bara om de inte kan bemötas -- och bara om de inte bemöts, som idéer och som politik.
I detta ser jag två saker som bekymrar mig och som gäller också annat vi brukar ta upp här på Infontology: En stark tendens i vårt land att inte låtsas om och inte diskutera offentligt sådant som avviker från dominerande normer. En intellektuell strutsmentalitet.
I stället skulle jag vilja se, vad gäller SD i detta fall, att de får chansen att bli bemötta i diskussion och att de får chansen att lägga motioner och rösta meningsfullt i kommunerna. Om de i stället censureras och isoleras kommer de obehagliga inslagen i deras synsätt bara att förvärras, underblåst av en oförtjänt martyrstämpel.
/Per
Demokrati kan också ses som ett uttryck för vissa grundläggande värderingar - till exempel den om människors lika värde. Den är en ritual som vi har för att komma ihåg och upprätthålla dessa värderingar.
Ser man det så är SD ett odemokratiskt parti - hur många röster det än får. Och det är inte konstigt att de demokratiska partierna inte vill ha med det att göra.
Ditt inlägg Per tycker jag speglar en funktionalistisk nästan teknokratisk syn på demokratin, som skär sig mot insikten ni förmedlade i ett tidigare text (http://infontology.typepad.com/infontology/2006/07/rationalism_ett.html): att förnuft utan moralär som ett fartyg utan kompass - det må segla hur fint som helst, men man vet inte var man hamnar.
Posted by: Tommy | 24 september 2006 at 11:38
Självklart handlar politik även i ett demokratiskt samhälle om att upprätthålla vissa värderingar. Men demokrati skiljer sig från andra system genom att värderingarna och deras (eventuella) förverkligande debatteras, inte påbjuds. Om det i ett demokratiskt samhälle dyker upp värderingar som på ett eller annat sätt hotar grundläggande mänskliga värden (och SD representerar sådana) så måste dessa, om det alltjämt ska vara demokratiskt, först och främst diskuteras öppet. Det är diskussionen och debatten som medel (återförankrat genom regelbundna val) som skiljer demokratin från andra styrelseformer. Det betyder att om debatt uteblir i någon fråga, så hotas demokratins livsnerv -- av dem som inte vill debattera, inte av dem som framför åsikter. I en demokrati finns aldrig någon ursäkt för att inte debattera. Demokratin är instrumentell liksom andra styrelseformer, men dess livsnerv är en fri och levande debatt där obehagliga frågor inte förtigs. Konsensusvälde utan diskussion och systematiskt uteslutande av vissa frågor från allmän debatt är i princip ett värre hot mot demokratin än SD:s åsikter. När nu åsikterna finns kan och bör de inte förtigas, bara bemötas -- inom demokratins sedvanliga former på olika nivåer.
Så stark är i alla fall min tro på demokratin som form och jag är mera rädd för en räddhågsen och odiskuterad konsensus än för obehagliga åsikter.
Från infontologisk synpunkt är det f ö demokratins typ av instrumentalitet som är särskilt intressant. Infontology är inte i första hand en politisk blogg, även om vi inte väjer för politiska frågor när de tangerar vårt intresseområde, skärningspunkten mellan information(sbehandling) och verklighet.
Posted by: Per | 25 september 2006 at 11:25