Infontology

När kartor blir nostalgiska

I somras körde jag flera gånger vilse i de spaghettiliknande vägsystemen runt Neapel. En detaljerad karta hjälpte inte mycket, delvis p g a att italienarna inte skyltar särskilt konsekvent. Tveklöst hade det då varit bra att ha ett navigationssystem i bilen. I det läget hade jag utan vidare svarat ja på Road Angel Navigators reklamslogan "Wouldn't it be great to know what lies ahead?". Road Angel är ett tämligen enkelt system. I en ganska nära framtid väntar närmast fotorealistiska displayer av omgivningarna, så att man inte bara får veta åt vilket håll man ska svänga utan också på skärmen direkt kan se att man hamnar rätt.

Nyligen, när familjen skulle skaffa en nyare bil, erbjöd sig en bättre begagnad sådan med just navigationssystem. I slutänden valdes dock ett annat likvärdigt och något billigare fordon, utan navigator. För oss var en sådan inte tillräckligt viktig (så ofta kör vi inte bil runt Neapel). Men när jag i Classic & Sports Cars aprilnummer ser omslagsannonsen för Road Angel börjar jag fundera över deras slogan, som ju fångar in vad det handlar om. Ibland vore det väldigt bra att veta exakt hur man bäst kommer dit man vill komma. Men annars?

Jag är säker på att fina navigationssystem kommer att vara standard i framtida bilar, precis som antisladdsystem -- en teknisk innovation på ett annat plan --  håller på att bli. Men vad gäller de senare har BMW en poäng; det går att koppla ur och i vissa lägen kan då en bakhjulsdriven bil bli roligare att ratta. Jag tror på något liknande vad gäller navigatorerna. Det kommer att bli en poäng -- en sorts medvetet vald kvalitet i livet -- att inte använda dem, ibland. Gammaldags vägkartor kommer att gå en ny era till mötes, som hobbyföremål. Nostalgiska klubbträffar kommer att anordnas då man lustfyllt konfronteras med den råa topologin i vägsystemet utan att ha en aning om exakt hur man kommer att komma fram. Gamla bilatlaser kommer att publiceras igen och entusiasterna kommer att försöka köra efter dem, för att ibland förvånat upptäcka att vägen inte längre finns där den en gång var. Saknad kan också vara en paradoxalt angenäm känsla.

Faktum är att detta redan har börjat. Läs Riksettan. Och på något sätt finns det en poäng i att Road Angel-annonsen återfinns även i en tidning om klassiska=gamla bilar.

/Per

Vad gör kopian med värdet av originalet?

Oscar Swartz har en riktigt läsvärd krönika i Computer Sweden om vad en kopia av en målning av Botero gör med värdet av originalet. Är det så att originalet blir mindre värt av att det finns billiga kopior -- eller är det tvärtom så att reproduktionerna måste till för att popularisera målningen?

Oscar hävdar (inte oväntat) att reproduktionerna kan släppas fria, och hänvisar till alla reproduktioner av Mona Lisa eller Warhols soppburkar, men själv vet jag inte riktigt.

Jag tror att det handlar om att hitta jämvikten på nån sorts "marknad". När det gäller sådant som lätt kan reproduceras till mycket låg kostnad utan kvalitetsförluster (läs: digitaliserad information) tror jag att det är helt andra ekvationer som gäller.

/Simon

Mänskliga premissers ofrånkomlighet

Vid en noggrann genomläsning av en artikel av Harry Oldmeadow, religionsvetare (se tidigare inlägg), finner jag två intressanta saker som kan vara värda att framhålla. (Jag tar inte upp denna artikel föra att den är särskilt bra, utan för att den är typisk i många avseenden.) Det ena är att vissa påståenden blivit, eller håller på att bli, uppenbart föråldrade, t ex:

1. "history has proved the Luddites right in their fundamental intuition that machinery would indeed destroy many traditional arts and crafts"
Mitt intryck är att detta håller på att vända och i själva verket utgjorde ett tillfälligt fenomen. Hantverksinriktade utbildningar lockar allt fler och de får också jobb. Vidare uppskattas skickligt hantverk i en utsträckning som förvånar (och glädjer) den som upplevt andra tider. Att det blir dyrt är en annan sak, men det var det förr också. De till synes mest obskyra traditioner upplever en renässans på olika håll i världen, t ex råhudsflätning.

2. "Those modes of thought and understanding which go beyond the logical and the mechanical, already radically devalued by modern scientism, will be even further diminished by our infatuation with the computer."
Jag vill påstå att det snarare är det motsatta som har blivit fallet. Datorspel och digital filmteknik har medfört ett fantastiskt uppsving för "allegory, symbol, myth, analogy" -- något som Oldmeadow inte tror alls hör hemma i den "datorstyrda" världen. Fel. Problemet blir snarare brist på logiskt tänkande... Bra eller dåligt -- det är en annan fråga. Bra och dåligt skulle jag säga, beroende på sammanhanget.

Det går att hitta fler dylika exempel. Det andra jag finner i artikeln är dock värt att framhålla extra, ty detta är något som inte har ändrats, nämligen det i mina ögon obestridliga påståendet att

thought is generated and organized not by data or information but by ideas. What are ideas? They are images, metaphors, organizing patterns which connect and make meaningful disparate phenomena and areas of experience. They derive from our subjective experiences, from the creative interplay of imagination and memory and feeling as well as from the rational workings of the mind. [min kursiv]

Det är här Kurzweil et al. (jfr annat inlägg) får en match de aldrig kan vinna. Kontentan är att "[c]omputers are utterly incapable of generating either ideas or values or meaning". Och därför måste datoriserade produkter värderas av just människor, på mänskliga premisser.

/Per

Klyftan som skiljer oss från våra liv på nätet

Herregud vad fort det går nu. Guideboken över Alsace från 1999 som jag lånade innehåller inte en enda webb-adress, och nu, 7 år senare skrivs det nyhetsartiklar om hur vi ska överbrygga klyftan som skiljer oss från våra online-liv. Alltså hur vi ska kunna sköta våra sociala åligganden online trots att vi inte sitter vid datorn hemma. Det är helt klart att perspektivet är omvänt här jämfört med för bara några år sen. Nu är det livet online som är det som tas för givet, och livet utan ständig informationstillgång som är det avvikande.

Länk via Smartmobs. /Simon

"Falsk lösning på verkliga problem"

Vilka (mänskliga) problem löser datorer? Inga alls, egentligen, tycker den australiske religionsvetaren Harry Oldmeadow i en artikel med titeln Computer Technology: An Academic Cargo Cult? Han menar t ex att

the enthusiasm for the computer in particular, and for other forms of technological whizz-bangery, really amounts to a kind of cargo cult. A cargo cult is a quasi-religious movement deriving from a mistaken attribution of supernatural powers to some quite mundane entity and from the belief that the paying of homage to it will bring a superabundance of material benefits. Something of the kind is going on in academia. Not only do we look to these technologies to solve problems which are quite outside their competence but our technophilia constitutes a much more serious problem than those which we hope can be so solved.

Teknofili som allvarligt problem i sig -- det är ord och inga visor det. Ett intressant korrektiv till Kurzweil m fl, om inte annat. Själv tror jag inte att man utan vidare kan resonera i termer av antingen eller. Men entusiasm utan kritisk eftertanke, optimism utan reflektion över oönskade konsekvenser eller tro på "utvecklingen" är knappast ett recept för framgång i det långa loppet. Det är i allmänhet alltid bättre att tänka efter, före. Och diskussionen måste föras på flera parallella nivåer. När det gäller trosfrågor i sammanhanget kan man lära sig mycket av kontrasten "Kurzweil vs. Oldmeadow". Oavsett vilken position man intar behöver argumenten bli tydligare än de ofta är.

/Per

Wickrpedia

Jag har varit examinator (och inspiratör) till ett kul exjobb i medieteknologi på Växjö universitet. Syftet var att kombinera Wikipedia och Flickr och se om det kunde bli nåt kul av det.

Resultatet blev en (svensk) Wikipedia som läser in bilder från Flickr baserat (endast) på rubriken till artikeln. Så om man till exempel går till artikeln om Växjö så skickar man Växjö som "tagg" till Flickr och ser vilka bilder man får som svar, och så integrerar man helt enkelt dem i sidan som tumnaglar.

Såhär blir det då.

Förutom att jag tror att det här är en sorts tjänst som ligger i tiden ("mashup") så är det intressant att studera hur olika metadatastrukturer fungerar tillsammans.

Det är också häpnadsväckande hur lite kod som behövts. Förutom Dan Coulters phpFlickr så har Johan behövt lägga till 18 rader kod (+ kommentarer). På seminariet bad jag de närvarande gissa på hur mycket kod som hade behövts, och gissningarna (från andra studenter i medieteknologi) gick från 10 till 10.000...

Exjobbet är godkänt men inte publicerat, men vill nån ha ett exemplar kan jag vidarebefordra förfrågan till Johan som har skrivit det.

/Simon

Ett "still-lieben"

Elena Dorfman är en konstnär som fascinerades av världens mest naturtrogna människo-ersättning för sexuellt bruk -- Real doll. Hon bestämde sig för att försöka fotografera dockorna med sina "ägare". Still lovers är resultatet. Mycket fascinerande.

This exploration forced me to evaluate my own notions of love and what it means to value an object - a replacement human being, in effect - as real. [min kursivering]

Länk via Collision detection. /Simon

P.S. "Användning" av bilderna är förbjudet, står det längst ner på sidan. Så "använd" dem inte...

När Google börjar lyssna på musik

Efter att fler och fler musiker ersätts av maskiner, både i musikaler och vid militärbegravningar i USA har jag bara väntat på att lyssnaren också ska ersättas av en maskin, så att det finns ett business case för musik helt utan mänsklig inblandning. (Jag är lite ironisk idag.)

Det första steget dit togs härom dagen när Googles sökspindel började önska sig låtar i Dagens Industris webb-jukebox. Väntetiden ökades från nån timme till flera dagar när sökmotorn tuggade sig igenom länk efter länk.

Jag hoppas att roboten stannade kvar sen och lyssnade ordentligt på låtarna...

Länk via Månhus beta. /Simon