"Digital kompetens": Några reflektioner

Till att börja med kan man förslagsvis urskilja några mera tekniska kompetensnivåer:

[1] Kompetens att över huvud taget kunna använda en dator för enkla göromål -- öppna program, koppla upp sig på internet. Analogi: att kunna grunderna i att läsa och skriva.
[2] Kompetens att använda bestämda applikationer med viss vana. Analogi: att kunna läsa och skriva vanlig, inte alltför krävande prosa.
[3] Kompetens att använda applikationer kreativt; att förstå operativsystems och datorprograms allmänna principer, liksom de allmänna principerna för nätverk och datakommunikation. Analogi: att kunna leka med ord och stilar; att förstå de allmänna grammatiska och logiska principerna bakom språket.
[4] Att kunna ett eller flera programmeringsspråk och kunna skriva program; förstå algoritmer och olika kommunikationsprotokoll; ha insikt i olika hårdvarors uppbyggnad och möjligheter/begränsningar. Analogi: Att ha teoretisk och praktisk insikt i språkets strukturer och logikens finesser, jämte olika stilar och genrer och deras historia.
[5] Att professionellt syssla med [4] och därmed också med [1-3].

Dessa nivåer behöver, från individens synpunkt, inte nödvändigtvis „erövras“ i denna ordning. Den som är begåvad och motiverad ger sig säkert snart nog i kast med göromål och försök på nivå [1]-[4] nästan samtidigt, men kompetensen kan ju likafullt graderas.

När vi här på Infontology ofta har en undertext som går ut på att fler människor borde sträva efter att förstå digitaliseringen av samhället och dess mänskliga innebörd bättre, så är det dock inte nödvändigheten av denna typ av teknisk kompetens (för gemene man hade ju förslagsvis upp till nivå [3] varit bra) som underförstått betonas, utan förmågan att urskilja det större sammanhanget. Låt mig alltså här, helt preliminärt, försöka formulera vilka kompetensnivåerna skulle kunna vara i detta avseende:

[a] Att vara medveten om sin egen önskan eller sitt eget behov av något hjälpmedel baserat på digital teknologi, för vissa göromål eller tjänster.
[b] Att vara medveten om i vilka olika sociala eller pedagogiska situationer olika applikationer är användbara och lämpliga; detta förutsätter en medvetet artikulerad värdenorm och värdeskala.
[c] Att vara medveten om vilken roll programmen själva spelar i människa-datasystem, som en sorts agenter („aktörer“) i systemet.
[d] Att vara medveten om på vilka sätt människor påverkas – psykiskt, tankemässigt och socialt -- av samhällets digitalisering och av enskilda tillämpningar i sitt sammanhang.
[e] Att professionellt syssla med [b], [c] eller [d], var för sig eller tillsammans.

Precis som teknisk kompetens är denna viktiga, men mindre tekniska, förmåga (att förstå sammanhang) kunskapsrelaterad och ingenting som man bara „har“ eller lätt „får“. Detta är till starkt men för den offentliga diskussionen, vilken sällan blir så djupgående som den borde vara. Man kan lägga märke till att „nivågrupperingen“ är ännu lösare när det gäller denna -- vad ska vi kalla den? -- „kontextrelaterade“ kompetens. Jag vill dock hävda att „nivå“ [c] är extra viktig och att insikt och kunskap om denna är avgörande för hur man förhåller sig till de övriga. Om detta stämmer, så är det lite illavarslande att omedvetenheten här tycks mig vara allra störst. Jag möter ofta människor (kvalificerat yrkesfolk eller forskare) som inte ens erkänner att program, eller några artefakter över huvud taget, skulle spela en egen aktiv roll i samhället. Innan denna insikt, och kunskaper utvecklade utifrån den, är mera allmänt accepterade och spridda tror jag inte att diskussionen kring samhällets digitalisering kommer att kunna lyfta till några högre nivåer. Den kommer nämligen då att fortsätta att bygga på det felaktiga antagandet att bara människor agerar i samhället.

/Per

Comments

[FreeSocket]

Har ni nå tips vad man läsa, var det finns information om dessa frågor på nätet, diskussionsforum o.dyl?

Och om det nu är så "(kvalificerat yrkesfolk eller forskare) som inte ens erkänner att program, eller några artefakter över huvud taget, skulle spela en egen aktiv roll i samhället.", kan det vara så att diskussionen måste föras med kvalificerade ("vanliga") människor utanför dessa grupper, åtminstone delvis, för att en tillräcklig spänning skall uppstå, vilken skapar den nödvändiga dynamiken för "att diskussionen kring samhällets digitalisering kommer att kunna lyfta till några högre nivåer."?

Eller blir det som Naggum en gång indikerade, att det kommer att skapas/utkristalliseras två typer av människor, en som effektivt tar till sig tekniken och assimilerar den, utvecklar ett eget språk med den, och är medveten om det. Resten, utan aktiv användarkunskap, styrs då de är helt utlämnade åt tekniken.

[email protected]

[Per]

Vad gäller länkar föreslår jag att du börjar med dem som finns här på sidan, till höger. Netfuture, t ex, har en hel del om de pedagogiska problemen i sammanhanget.
Personligen är jag böjd att tro att det faktiskt äger rum en differentiering bland männskor enligt de linjer du nämner och att denna bara kommer att bli mer uttalad framöver, i takt med att den digitala tekniken blir alltmer allestädes närvarande och osynlig.

[Nicholas Pagden]

Tycker det är en bra och rimlig uppdelning i punkterna 1-4 men jag är inte säker på att jag ser vad punkt 5 tillför utöver det faktum att man får betalt för sin kompetens. En hobbypulare (3D-grafiker, programmerare etc.) kan ju vara minst lika kompetent som den som jobbar professionellt, såvida man inte under denna punkten också avser kompetens inom de kommersiella sammanhang där de teoretiska och praktiska kunskaperna tillämpas. Det sammanhanget tillför naturligtvis nya dimensioner och perspektiv men fördjupar, åtminstone som jag ser det, inte i sig den teoretiska eller praktiska kompetensen.