Infontology

Koppla mig till en människa!

Internet-telefoni, typ Skype, skulle kunna öppna för en massa nya hjälptjänster. Idag ringde jag en automatiserad telefonväxel som läste upp långa meddelanden för mig om olika val men kontentan var att personen jag sökte talade i telefon. I en sån växel finns ingen upptagetton och möjlighet att sätta numret på återuppringning.

Men om man i stället har ett vidareutvecklat Skype, så kan man låta Skype göra sin grej med växeln i andra änden, och när man väl når fram till personen så kan datorn släppa fram personen till mig. Man skulle kunna spara små makron att använda med olika telefonnummer -- när man ringer Telias internetsupport trycker datorn automatiskt de olika valen i talsvarssystemet.

Eventuellt kan man bygga in ett test, som en captcha, på att det är en verklig människa -- min dator ber den i andra änden att upprepa ett ord, eller svara på en enkel fråga, innan den släpps fram till mig.

Ännu ett exempel på kapprustning mellan teknologier, förstås...

/Simon

Bygg egna SMS-applikationer med AppleScript och PHP.

Jag ska kanske inte komma och påstå att jag har ett färdigt paket att presentera, men är ändå riktigt nöjd med de senaste dagarnas experiment. Jag har länge letat efter ett sätt att bygga en interaktiv SMS-applikation -- pratat med en affärsutvecklare på Vodafone, funderat på att köpa speciell hårdvara för att koppla telefonen till en server, etc.

Till slut började jag leka med programmet BluePhoneElite som kan laddas ner i beta-version. Så allt man behöver sen är en Mac och en mobiltelefon, där båda ska ha BlueTooth. (Tillägg: Det är inte alla telefoner som fungerar...)

Det visade sig att olika aktiviteter i programmet kan sätta igång ett AppleScript, och jag skrev ett litet script som tar meddelande-delen av messet och skickar som en parameter till ett php-script på en server. Med risk för att blotta mina programmerings-brister delar jag med mig av scriptet här:

on newSMS(smsRecord)

set t to urlencode(message of smsRecord)
set u to "http://dinsajt.se/sms.php?t=" & t

tell application "Safari"
open location u
end tell

end newSMS

urlencode är en funktion som behövs för att snygga upp texten så att den kan skickas vidare som url. Den skrev jag inte själv, utan tog en befintlig som jag hittade "på internet". :-) Och förutom själva meddelandet har man även tillgång till andra parametrar, som vilket telefonnummer messet kommer ifrån.

Php-scriptet som tar emot meddelandet är ungefär lika enkelt som AppleScriptet.

Det som är roligt med det här är att det känns som om bygg-bitarna för att "programmera" plötsligt har hamnat på en helt annan nivå än för ett par år sen. AppleScript är en teknologi där man låter applikationerna sköta de komplexa bitarna, och själv mest måste lägga tid på att klistra ihop modulerna.

Det verkar som att även adressboken i OS X kan styras med AppleScript, men jag har inte hittat någon dokumentation om SMS-funktionerna där, ännu. (Tillägg: Jag kommer att lägga mer information om detta på annan plats.)

/Simon

När roboten kallar till sig sin herre (eller slav...)

Clive Thompson, som skrev om Everquest pizza, berättar också om hur en spelare i Everquest har satt upp en bunt automater, bottar, i spelet för att göra råmaterial som kan säljas för virtuella pengar som sen säljs vidare för riktiga pengar. Speladministratörerna tillåter inte detta, utan går runt och kollar vilka som är bottar. Därför har snubben försett sina bottar med lite artificiell intelligens -- inte egentligen för att lura kontrollanterna utan för att under tiden kunna kalla på snubben via hans personsökare... Han vet att bottarna inte är tillräckligt smarta för att lura nån en längre stund...

Suck.

/Simon

"Personen du söker kommer tillbaka klockan 17."

Ett bra exempel på hur även mycket enkla system som kopplas ihop ger oöverskådliga konsekvenser. Många röstbrevlådor fungerar nu per automatik från kalendern i exempelvis Outlook. När man lägger in möte i kalendern får den uppringande veta när mötet slutar. Om man har möte hela dagen lägger man in ett möte till 17.00, och rösten säger att man kommer åter klockan 17.

I det fall jag stötte på var växeltelefonisten medveten om problemet och hade bett sina medarbetare lägga in så att mötet slutar först morgonen därpå, men hon verkade inte riktigt inse hur tokigt det då verkade exempelvis för de kollegor som har tillgång till delade kalendrar. Oj -- chefen och sekreteraren har möte till klockan 8 nästa morgon...

På ett sätt är det enkelt att lägga in en ny regel i kalender-systemet: "normalarbetstid".

Men samtidigt blir ju kalendersystemet då ännu mer beroende av uppdatering av information från andra system. För den som ändrar sin arbetstid och börjar jobba deltid blir det fler beroenden mellan systemen.

/Simon

Paris Hilton blottad eller vad man ska säga.

Jag blir lite mållös när jag läser om att Paris Hiltons Sidekick har blivit hackad. Sidekicken är en sorts bland-device -- lite telefon och lite PDA -- och folk kör instant messaging, prat, epost, kontakter etc på dem. De tillhandahålls av T-mobile i USA, och man har en backup på operatörens portal.

Och samtidigt som fröken Hilton har blivit känd för just att det läcker ut personlig information om henne så känns det riktigt bisarrt när nu hela hennes adressbok, en del epost, anteckningar och (troligen) bilder från telefonen läggs ut som helt offentlig information. Sidorna som hackarna har lagt ut är skickligt integrerade med T-mobiles sidor -- det är som om man är inloggad som Paris Hilton när man läser dem. Nuförtiden är det ju inga nästan oläsliga kopior man får tillgång till...

Det är konstigt -- innan den digitala revolutionen skulle jag aldrig kunnat drömma om att få tillgång till den sortens personliga information från en medlem av en av världens mest kända familjer. De som tidigare rotade i Madonnas sopor kan nu hålla fingrarna rena...

Det verkar lite oklart om T-mobile har blivit hackat eller om nån har kommit över hennes lösenord... Som det står på huvudsidan där bilder och epost publiceras: "The previous information was obtained using social engineering tactics"...

Reaktionerna från personerna i adressboken lät inte vänta på sig -- en skådis-kompis fick snabbt ett hundratal telefonsamtal och svor över att hon gett Hilton sitt nummer. Fast det kan kanske inte jämföras med scenografen i "24" som fick 50 000 telefonsamtal efter att man råkade få se ett mobiltelefonnummer i ett avsnitt av serien.

Länkarna på Textually.org fungerar inte längre, men man kan ju alltid läsa nyheterna... /Simon

Fyra årstider även i Everquest?

Jag sökte lite för att kolla om det är fyra årstider även i spelet Everquest -- annars blir det ingen vits att kunna beställa en Quattro stagioni där... Ja, nu när man kan beställa pizza direkt inifrån spelet.

Det blir mer och mer absurt med kopplingarna mellan de virtuella världarna och verkligheten, och det är kanske inte förvånande att det finns folk som ställer om sin epost till spelet så att de inte missar det som händer i verkligheten medan de är nån annanstans...

Fast det här konceptet går ändå inte upp mot NECs DRM-koncept Gumi.

Via Collision detection. /Simon

Vad skulle robotar kriga för?

Nyligen uppmärksammade Nature Ray Kurzweils visioner av framtida krig i en läsvärd intervju. I princip säger han att maskinerna kommer att slåss åt människorna. Men vad ska de då kämpa för (om nu “kämpa” är ett adekvat verb för en maskin)? Jag kan inte säga att jag känner mig nöjd eller lugnad av Kurzweils förmodan när han svarar så här:

There was a major trend towards democracy in the 1990s, fuelled by decentralized electronic communication. We're not fully there but I believe this trend will continue. So a key struggle will be against fundamentalism, against groups animated by a desire to keep things the way they are, or were. These struggles will tend not to be classical struggles between nation states.

Låt oss anamma poängen, för resonemangets skull. Vad jag då undrar är: Vem är “fundamentalist” om fyrtio år och alltså legitimt mål för en intelligent, lämpligt distribuerad automatisk attack?  Om det redan nu är så, att konventionella krig inte är vad de har varit (krig om territorium), återstår då bara åsiktskrig? Är det bättre? Och vad innebär det att den “rätta” sidans åsikter försvaras av robotar? Står inte människorna för vad de tycker längre, då? Tydligen förväntas de inte dö för sin sak i alla fall. Vad är den då värd?

/Per

Knack-maskin med "integritet".

När Per skriver om "säkra papper" är en av de egenskaper som karakteriserar information på papper jämfört med de flesta IT-system att pappret har en form av "integritet". Pappret "läcker" inte information till andra devicer på ett okontrollerbart sätt, till skillnad från exempelvis en PC som har massor av informationsutbyte som vi inte riktigt har koll på.

En miniräknare kan sägas vara ett exempel på en informationsartekfakt med integritet. Dels är räknarens "datamodell" känd -- den ska svara mot aritmetikens lagar -- och dels har de flesta räknare ingen möjlighet att koppla sig till andra apparater -- något som på ett sätt är beklagligt, men som samtidigt gör att vi "vet var vi har den". Det här gäller ju än så länge också de flesta hemma-maskiner som kylskåp, stereo-anläggningar och mikro-ugnar. Kontorsmaskiner som stora kopiatorer eller läskautomater har däremot nuförtiden ofta inbyggda system för att själva initiera datautbyte för exempelvis felanmälan.

En annan artefakt med integritet är "knack-maskinen" som dessutom har ett tilltalande enkelt interface. Det är en sorts enkel trum-maskin som härmar ens eget trummande. Slå ett mönster i bordet och maskinen börjar göra samma sak. Det skulle vara intressant att ha en hel massa knack-maskiner på samma bord och se vilken sorts trum-mönster som emergerar.

Den här apparaten verkar enligt bilden vara från 2001, men den här veckan har det varit flera som har uppmärksammat den, bland andra Near Near Future.

/Simon

Intressant predikan

I bästsäljaren The Blank Slate: The Modern Denial of Human Nature (2002) retar sig Harvardpsykologen Steven Pinker på datorforskaren Joseph Weizenbaums bok Computer Power and Human Reason (1976). Han citerar ett stycke där Weizenbaum apropå tanken på hybrider mellan nervsystem och datorer menar att sådana är

simply obscene. These are [applications] whose very contemplation ought to give rise to feelings of disgust in every civilized person.... One must wonder what must have happened to the proposers' perception of life, hence to their perceptions of themselves as part of the continuum of life, that they can even think of such a thing.

Enligt Pinker är Weizenbaums bok “short on argument and long on sanctimony” (s 105 i Penguinutgåvan, 2003). Han berättar också om hur han som ny doktorand 1976 åhörde ett föredrag av Weizenbaum där denne målade upp rena domedagsprofetian, låter det som. I The Blank Slate tjänar detta som ett inledande exempel i en diskussion av människans “naturliga” benägenhet att predika moral för andra. (Att Pinker själv moraliserar på sitt sätt hela boken igenom är tydligen en helt annan sak - en bakvänd variant av QED?) Boken är dock läsvärd ändå, liksom - i högre grad tycker jag - Weizenbaums klassiker.

/Per

Att gå ut och in i illusionen (del 5)

Jag ser på många sätt fram emot den etiska diskussion som kommer att komma angående virtuell porr -- när det blir utbrett att titta på helt datorgenererade "sex-objekt". Jag har tidigare försökt hitta såna sajter på nätet men hittills bara hittat sånt som Miss Digital World -- en skönhetstävling för virtuella flickor (här är vinnaren) -- och information om "tele-dildonics". (Ingen länk dit, ni får själva använda en sökmotor.)

Men när det härom dagen var en notis i Computer Sweden om folk som satte naken-skinn på beach volley-spelare så tänkte jag att tiden nog snart är kommen.

Det påminner rätt mycket om inlägget om killen som spanar på till synes nakenbadande flickor. För när man byter skinn på en figur i datorn är det ju inte nödvändigtvis så att man tar av de kläder som de redan har -- snarare att man sätter på ett naken-skinn utanpå eller "i stället"...

Om man går vidare med sökningarna hamnar man rätt snart på hänvisningar till The Sims. Här är en kille som för flera år sen gjorde fotomontage med Sims-karaktärer som har sex och berättar om alla email han fick från folk som ville göra sånt i spelet och att sedan sex i The Sims "became 'somewhat' of a reality".

Det finns även länkar till andra cyber sex-sajter som ser hyfsat realistiska ut och bara det att det är betalsajter tyder på att åtminstone ägarna tror att det skulle "fungera" som pornografi.

Så nu ser jag fram emot den etiska diskussionen: hur mycket av den etiska diskussion om pornografi som finns i samhället idag bygger på att människorna som avbildas förnedras? Och alltså -- när det inte finns några människor kvar i porr-industrin, vilka etiska argument kommer då att användas? Man skulle ju kunna skapa en massa hybrid-karaktärer med halvt mänskliga drag som skulle "fungera" som pornografi. Det blir inga människor som avbildas, och inga människor på "avbildningarna", men ändå kommer det att kunna vara porr...

/Simon