« r det det hr som r DRM i praktiken? | Main | Klipp till nn och filma »

21 januari 2005

Comments

Feed You can follow this conversation by subscribing to the comment feed for this post.

Varför? Tja, man vill ju veta vad som kommer att hända. Vill inte lämna filmen mitt i, om man uttrycker det så.

Sen finns det ju vissa negativa aspekter med kraftigt förlängda liv också. En av dom allvarligaste är förmodligen att riskbeteendet blir helt annorlunda. Någon författare (har glömt vem nu) uttryckte det som att vi har idag inga problem med att gå över gatan, trots att det finns en viss risk att bli påkörd. För oss idag är risken att det ska hända oss någon gång ändå rätt liten. Skulle vi förväntas leva i tusentals, snarare än tiotals, år, skulle riskanalysen bli helt annorlunda; att faktiskt korsa en gata varje dag skulle vara en oacceptabel, dumristig, aktivitet; nånting för extremsportare.

Och med kraftigt ökad riskaversion minskar ju också spannet av intressanta saker folk skulle hitta på. Vi skulle vara mycket försiktigare i alla avseenden, ochj inte bara fysiskt heller; kan vi enkelt spendera tio gånger längre tid på ett projekt så gör vi nog gärna det för att kunna dubbel och trippelkolla allting innan vi riskerar att publicera eller bygga nånting.

Jag vill leva längre för att se vad som händer i världen, men å andra sidan blir nog världen samtidigt rejält mycket tråkigare.

Jösses vilken tråkig fråga. Varför vill Per och Simon dö? Förstår inte varför man skulle vilja dö om alternativ finns. Det är ju annars enkelt att ordna om man längtar efter döden.

Men, nej, givetvis vill nog inte Infontologisterna dö just nu. Kanske sen, men inte just nu.

För någonstans ligger det underförstått i Pers fråga att förr eller senare tappar man livslusten. Förr eller senare försvinner all mening med att leva. Det är liksom ofrånkomligt.

Jag frågar: varför?

Erik, du har ju livskvalitet som en aspekt också. SOm ett tankeexperiment, säg att du kan leva godtyckligt länge - men i koma, med livsuppehållande maskiner. Inte mycket värt, eller hur? Säg att du kan vara vid medvetande, men kroppen ger upp så du blir effektivt paralyserad. Inte heller så kul i längden (och med dom tidsperspektiv vi talar om är "i längden" _länge_).

Sen går ju livet upp och ner, och dom allra flesta genomgår episoder av depression av och till; jag skulle säga att sannolikheten att någon _vill_ leva godtyckligt länge närmar sig noll med avseende på tiden.

Kurzweils vision är att man håller sig ung och frisk trots åldern.

Han skriver för övrigt också (vet inte om det tas upp i den här boken) om uploading av medvetandet till ett mer beständigt medium än mänskliga hjärnceller... omöjligt? Tja, vem vet, men det ställer onekligen en del intressanta frågor om vad liv och medvetande är för något.

Om det är så att man självmant väljer att avsluta sitt medvetna jag efter att ha levt ett par eoner så är det åtminstone ett just självmant val, inte något man tvingats till av naturens begränsningar.

Jag har en problemfri datorplattform som bara fungerar som vision också; betyder inte att det är vad man får i praktiken. :)

Och du frågar ju varför man frivilligt skulle vilja dö, och sen säger du att jo, det är ju helt okej.

Ja, folk vill frivilligt dö; redan med vår nuvarande livslängd är det en inte obetydlig andel som väljer att avsluta i förtid.

Lägg sen till religiösa skäl; att inte vilja efterleva sin respektive, sina barn eller andra familjemedlemmar; och sådant som depression, fattigdom eller kronisk sjukdom.

Eller en sån "trivial" sak som att ha ett låglönejobb utan framtidsutsikter. Med ultalång livslängd kan du glömma att kunna gå i välförtjänt pension efter fyrtio år; istället kan du se fram emot århundrade efter århundrade av ständigt jobb utan ett slut i sikte.

Det är inte alls givet att alla (eller ens en majoritet) verkligen väljer ett ultralångt liv om man verkligen får tänka igenom konsekvenserna.

Janne, jag tror du missade min poäng. Ska vi låta naturens nycker bestämma våra öden, eller ska vi som människor så långt det går själv ta kontrollen?

Om man själv frivilligt väljer att dö efter ett långt, långt liv så är det förvisso tragiskt och antagligen onödigt, men det är ett fritt val.

Om man trillar av pinn för att en virussjukdom sätter stopp för ens lungor och hjärta så är det _inte_ ett fritt val.

Det är stor, mycket stor, skillnad på frågan "vill du bli odödlig?" och "vill du själv bestämma när du ska dö?".

Du skriver:
"istället kan du se fram emot århundrade efter århundrade av ständigt jobb utan ett slut i sikte"

Jösses vilken tråkig lutheransk syn på livet. Råder dig att omedelbums starta eget! :)

Väldigt vilken diskussion det blev om denna "tråkiga" fråga.
Det är tur vi har dig Erik, som kan sätta saken på sin spets. Själv är jag säker på att meningen med att leva ö h t försvinner om man inte dör någon gång, alldeles oberoende av om man vill "lura" naturen eller ej. Naturen är ju f ö de dödligas och det föränderligas domän, så då blir det ju definitionsmässigt onaturligt att inte dö :-) (Konstigt att en ren naturvarelse (?) kan komma på tanken ens.)
Jag tror nog att hela ambitionen, att med vetenskapliga medel förlänga livet, är en form av kvasi-religion, precis som alkemisternas elixir. En intressant roman i ämnet är Frank Herberts (han med Dune) The Eyes of Heisenberg från 1966.

Mycket riktigt, människan är den första varelse vi känner till som kan ställa frågan och vår generation är den första som kan nosa på svaret. Ganska spännande.

Resonemanget att meningen med livet på något underligt sätt har med döden att göra har jag aldrig riktigt begripit. Gör man en människa en tjänst om man tar livet av henne, då eller? Ger man hennes liv en mening då som inte fanns tidigare?

Den här boken använder för övrigt samma underliga argument:
http://www.amazon.com/exec/obidos/ASIN/0805070966/qid=1106321141/sr=2-1/ref=pd_ka_b_2_1/103-0575247-2348668

Läs gärna lite kritik mot boken:
http://www.reason.com/0310/cr.rb.enough.shtml

Vem bestämmer vad som är "naturligt" och "onaturligt"? Det finns djur och varelser som inte åldras, t.ex. humrar och cancerceller. Är de onaturliga?

Om "naturlig" innebär "ämnad att dö", är det då något positivt? Varför ska vi nöja oss med detta, när/om alternativ finns?

"Kvasi-religion"? Människans medellivslängd har ökat stadigt och stabilt åtminstone i 150 år. Hundraåringar är idag tämligen vanligt, förr var de extremt ovanliga. Att ni hellre hade velat se dessa människor döda får stå för er. Själv önskar jag dem och dess efterföljare ett ännu längre och friskare liv.

Jag undrar: vilka sjukdomar ska få fortsätta ta livet av människor? Cancer? Parkinsson? HIV? Vi kanske ska förbjuda all medicinsk forskning eftersom det är onaturligt att bota sjukdomar?

Detta argument fördes faktiskt fram när penicillinet lanserades. Jag är glad att man inte lyssnade på dem.

Om "odödlighet" låter för högtidligt och "kvasi-religiöst" så strunta i just den termen. Vad det i grund och botten handlar om är att bekämpa sjukdomar, att göra människans liv friskare och längre. Att ett efter ett kapa bort de hot mot våra liv som ålderdom och nedbrytning leder till.

Vad är det som är så konstigt med det?

Jag är alltså inte alls emot idén, som kanske framgår av mitt första inlägg - skulle det finnas, skulle jag absolut vilja ha det. Men det finns dels en hel del människor som kommer vara emot det (om det faktiskt blir möjligt), och det är inte alls bara till fördel.

Det där "lutheranska" med jobbet är ju sant. Du kan inte räkna med fyrtio år av jobb och sen bli försörjd av andra om nästa 960; du måste faktiskt ordna uppehälle under en helt annan tidsperiod än vi är vana vid idag. Effektivt tar man bort hela idén med pension; man kommer att arbeta upp till det ögonblick man dör.

Och åter igen, det ändrade riskbeteendet är, tror jag, ett allvarligt problem, och någonting som vi har lätt att underskatta.

"Du kan inte räkna med fyrtio år av jobb och sen bli försörjd av andra dom nästa 960"

Precis. Snacka om köttberg.

Skriver en del om detta på min blog, bl.a. här:
http://framtidstanken.com/index.php?p=80

Samtidigt ska man komma ihåg att kostnaden för att producera det som krävs för att leva också blir allt lägre.

The comments to this entry are closed.

  • "En läsvärd blogg om informationsanvändning och hur ny teknik förändrar vår verklighet och vår kultur." -- Urban Lindstedt, Internetworld nr 7, 2006

Länkar

Böcker

Blog powered by Typepad
Member since 12/2003