Telemedicin är ett projekt som ofta betraktas med skepticism även när man talar med folk i IT-branschen, men som nu verkar ha fått fotfäste i Sverige, åtminstone inom röntgenområdet. European Telemedicine Clinic startades för ett par år sen av tre svenskar och en spansk läkare, och har lockat både svenska och spanska investerare (även om det är lite oklart vilka ägare som står bakom företaget).
Det första svenska sjukhuset som tecknade avtal var Sollefteå, år 2003, och nu senast är det Södra Älvsborgs sjukhus i Borås, enligt Dagens Medicin, och Borås tidning. Sollefteå beställde 400 analyser à 400 kronor till att börja med, men jämförde inte kostnaden med vad det skulle kosta att anställa en radiolog -- det gick helt enkelt inte att rekrytera någon.
Enligt Cinco días (på spanska) behöver den som skriver röntgenremissen inte ens veta att bilderna granskas utanför det egna sjukhuset, och alla verkar nöjda med systemet -- framför allt att det hjälper till att korta vårdköerna. I Sverige är var sjunde röntgenläkartjänst vakant, enligt klinken, och i Storbritannien lär det saknas 1500, så det är nästa marknad att ge sig in på.
Nätverkssupport och sekretess är frågor som nämns i artiklarna. Och från klinikens sida framhåller man gärna att man når 95 % av de svenska sjukhusen via deras nätverk Sjunet. Men är det inte ändå konstigt att lägga ut den här informationen i ett annat land? Jag tror det är svårt att nu avgöra vilka delar av dessa data som är triviala och ointressanta, och vilka som skulle kunna vara intressanta att göra analyser på i en kraftfull databasmiljö. Eller är jag överdrivet pessimistisk nu? Eller kanske rentav främlingsfientlig? (Nej jag tror inte det.)
Tack Anna för tipset. /Simon
Det stora steget är väl när det inte är en känd kollega till din egen läkare som granskar bilderna, dvs. vi har inte längre något socialt tryck på att behandla bilderna "rätt".
Så länge stället det skickas till har tillräckligt starkt sekretesskydd (och vi har väl ungefär likadana minimiregler genom hela europa) och bilderna är någorlunda anonymiserade så spelar det väl ingen roll om dom granskas i Malmö eller Madrid.
Och när det gäller sånt missbruk som pressläckor är väl risken snarast större om materialet skickas inom landet, där dom som arbetar med materialet kan ha intresse av någon politikers eller halvkändis' medicinska problem.
Posted by: Janne | 01 november 2004 at 14:45