Den digitala visionen drar vidare -- nästa steg är att kunna rita reservdelar hemma vid datorn, skicka iväg ordern över nätet och sen tillverkas de och levereras hem. Ja, strängt taget går det ju redan idag, skillnaden med det nya konceptet från eMachineShop är att alla tillverkningens begränsande faktorer finns inbyggda i den programvara där man gör den ursprungliga designen. Så den tidsödande förhandlingen mellan designern och maskinoperatören om vad som går att göra och hur det bäst kan göras ska kunna undvikas, enligt en intressant AP-artikel.
Ute i Arizona sitter en man och tillverkar ett flygplan efter ritningar från 1929. Han säger: "Being able to sit at you home computer, draw up some parts, submit them and 30 days later they are on your doorstep, all without human contact, is mind-blowing,"
För mig som "infontolog" är det förstås lite stötande att han betonar detta att det sker utan mänsklig kontakt, men det är ju det som är det bärande i projektets vision -- att hela försörjningskedjan är helt automatisk. Och från metalldelar som borras, svetsas, gjuts och blästras efter ritningar som man själv har gjort hemma på kammaren går man över till fler idéer som finns på lager: kretskort som inte bara designas utan även monteras efter hemmabyggares ritningar, och förpackningsmaterial, ett föga glamouröst område av tillverkningsindustrin, men ett område med en intressant kunskapsklyfta. För att illustrera den kan man ta fram en pappkartong och vika upp den. Den användbara formen på lådan -- att den ska rymma saker med ett vissa mått i tre dimensioner -- är ju helt annorlunda än dess egenskaper som platt papp. Och vid tillverkningen är det ju främst de platta egenskaperna som måste optimeras, mot arkstorlekar, skärningar och falsningar. Beställaren av kartongen har idag en helt annan bild av kartongen än den som tillverkar den, och denna kunskap om tillverkningsprocessen är det man bygger in i mjukvaran för kartongtillverkningen.
Tack Peter för artikeln. /Simon
Comments