För ett antal år sedan hade jag förmånen att få delta i en exklusiv workshop på Abiskos naturvetenskapliga forskningsstation vid Torne träsk i norra Lappland. Temat var "The stories of science and the science of stories" och förutom svenska vetenskapsjournalister, författare och forskare, samt populärvetenskapliga kändisar som Ian Stewart, Jack Cohen och Tor Nörretranders, deltog även Science Fiction-författarna Greg Bear, Gregory Benford, Larry Niven och Paul McAuley.
Jag har läst SF så länge jag minns, men genom att tillbringa en vecka på en isolerad forskningsstation, långt ovan polcirkeln, tillsammans med några av de främsta författarna i genren, gick det äntligen upp för mig vilka intellektuella kvaliteter s k "hard SF" besitter. Att lyssna till och diskutera med dessa kunniga och nästan övermäktigt fantasirika människor från morgon till sen kväll gjorde ett enormt intryck, som till inte ringa del inspirerat Infontology och det "infontologiska" perspektivet, från min sida sett.
I en tidigare artikel nämndes, att den metod som vi "infontologer" känner är den mest kraftfulla för att få ett grepp om framtidens möjligheter är att ta ett antal teknologier som var och en har ett helt tydligt berättigande och fantisera ihop ett sammanhang i en värld besläktad med vår egen, där de lika tydligt känns som "just too much". Detta skulle kunna vara en del av en definition av "hard Science Fiction". Ingen annan litterär genre är så betydelsefull, när det gäller att gestalta hur en teknologisk framtid kan komma att te sig, i olika avseenden.
En av de saker jag lärde mig i Abisko, är hur intellektuellt rigoröst seriösa sf-författare ofta går till väga. Jag ska sent glömma t ex hur Larry Niven, skaparen av Ringworld, förklarade hur han utgick från någon specifik naturvetenskaplig upptäckt eller teori och sedan gestaltade konsekvenserna av denna i en romanhandling. Eller hur Greg Bear och Gregory Benford på varje intressant tanke som dök upp i ett samtal, genast svarade med att måla upp ett detaljerat "verkligt" scenario, där denna tanke gällde som premiss för hur den levda världen skulle kunna vara beskaffad, om tanken var giltig och realiserad.
Symptomatiskt nog var jag den ende av de svenska deltagarna som alls läste science fiction regelbundet. I de sammanhang som Infontology tar upp skulle vi lite till mans behöva läsa mycket mer hard SF, för att få igång vår intellektuella intuition i fråga om möjlighetstänkande. Med tanke på den fantastiska tekniska utvecklingen är det närmast nödvändigt, att vi övar upp en sådan förmåga, vilken gör det möjligt för oss att vara både positiva och negativa, både oroade och konstruktiva - inte så bundna till det vardagliga, utan mera intresserade av det som verkligen skulle kunna bli. Vad som verkligen blir fallet är nämligen i mycket stor utsträckning beroende av vår kunskapsgrundade fantasi, eller brist på sådan.
En intressant aspekt av seriös SF har alltid varit att den presterat en ganska häpnadsväckande rad förutsägelser om saker som sedan verkligen kommit till. (Detta tema - och andra - bevakas f ö förtjänstfullt på sajten Technovelgy, som rekommenderas.) Fenomenet beror delvis på att det i det fördolda (och inte så fördolda: se t ex Hal's Legacy) äger rum en rätt intensiv växelverkan mellan SF och högteknologisk utveckling. Men det beror också på att SF-författare av den typ jag hade nöjet att lära känna i Abisko, ägnar mycket tankemöda åt att förstå vidare sammanhang, för att kunna gestalta dem trovärdigt och samtidigt underfullt.
Så, käre Infontology-besökare: Om du inte redan gör det - läs seriös Science Fiction!
Börja gärna med de här nämnda författarna.
/Per
Comments