Jag har alltid trott att DNA-analys var något väldigt dyrt som
bara användes i typ mordutredningar, men förstår nu att tekniken
är "mogen". Efter att ha introducerats för att lösa mord och
våldtäkter används det sedan ett par år mer och mer
för "
vardagsbrott"
(vilket ord!) och från England har det kommit flera rapporter det senaste
året om hur buss- och tunnelbaneförare utrustas med "
spit kits"
för att samla upp saliv från dem som spottar på dem. Förfärligt
att det ska behövas!
Detta säger en hel del om bussförarnas orimliga arbetsbetingelser,
men också om hur synen på DNA-analyser har förändrats,
i takt med att det blivit möjligt att göra billiga analyser. En
sorts "ändamålsglidning", skulle man nog kunna hävda.
En infontologisk infallsvinkel på det hela vore kanske följande:
- låt oss betrakta teknologin som om den vore magi, och kunde göra
det vi ville
- då har vi ett system som kan spåra alla brottslingar
- vi har samtidigt ett system som kan spåra alla andra också
- var det det vi ville uppnå?
Själv tycker jag det känns motiverat att försöka spåra
dem som spottar på bussförare, men hade kanske försökt
med mänskliga lösningar (mer personal) hellre än tekniska.
Inspiration via
BoingBoing.
/Simon
Låter bra skall tänka på iden kan kanche skicka in alla tugumin som folk slänger i bussar samt dessa förhatliga portionssnus... folk skulle nog tänka sig för innan de skäpar ner
/ Micke
Posted by: Micke | 17 september 2004 at 09:36