"Bob Dylan erkänner låtstöld"

Smålandspostens rubrik härom dagen "Bob Dylan erkänner låtstöld" sätter fingret på övergången i vår syn på information -- från en fritt tillgänglig resurs att bygga vidare på, till en vara som det alltid finns en ägare till. Och visst -- det är ju på ett sätt självklart att krigen i "informationssamhället" kommer att gälla just informationen -- att jag inte har tänkt på det innan!

Notisen i Smålandsposten går tillbaka på en artikel i The Scotsman från i måndags, där Dylan säger

You use what’s been handed down. The Times They Are A-Changin’ is from an old Scottish folk song. I’ll take a song I know and start playing it in my head. At a certain point, some of the words will change and I’ll start writing a song.

Så det som av Dylan är en berättelse om hur man självklart gör för att skapa musik i en traditionell kultur blir "låtstöld" i dagens ägarkultur.

Och i en artikel på Mindjack skriver "veteranjournalisten" J. D. Lasica om copyright, och hur hela folkmusikkulturen håller på att dö i USA:

"My mother was a children's librarian, and she imbued me with a world view that culture is a conversation, that you don't own stories, you share them," he tells me. "What has happened over the past few decades is that culture has become privatized to the point where we're now facing a crisis. We need to remember we can still quote and sample, we still have fair use. As a free culture, we're still allowed to do things without permission." [...]

Don Joyce of the counterculture band Negativland makes an impassioned defense of using "found sound" in albums and argues, "Art has to be able to use almost anything it wants to, without payment, without permission. I think that would not hurt the world one bit." Joyce also observes, "The whole culture of folk music is impossible now because you can be sued for copying another song. But that's what folk music was all about: hearing a song and making your own version. That was folk music for centuries, copying what people heard around the country. That's now seen as illegal, criminal, uncreative, and a danger to corporate capitalism."

Men kanske finns det motkrafter till detta, mer än Creative commons, Public knowledge, EFF, DigitalConsumer och Copyleft, och ni som har solskenshistorier att berätta om folk som lyckas hålla information fri, skicka gärna dem till oss. (Se även en alldeles ny artikel i First Monday: The state of copyright activism.)

/Simon