Tidskriften Axess är en av de få platser där informationssamhällets kultur integreras med samhällsdebatten, vilket bara det gör den mycket läsvärd. I senaste numret som kom i veckan skriver min gamla goda kollega Agneta Gulz en artikel (ej i nätupplagan) som handlar om mjukvaruagenter i inlärningssystem -- alltså att man har en låtsaskompis i datorn som ska stimulera till ett bättre lärande.
Syftet är att det ska skapas "socialt meningsfulla relationer" mellan agenten och eleven, och Agneta ger en del exempel på sådana agenter som finns i fungerande system idag, och ställer också intressanta frågor om vad som egentligen konstituerar en social relation:
En aspekt av mellanmänskligt lärande -- som inte tas upp i litteraturen men som studenter ofta är starkt medvetna om -- är att det sociala tryck som kommer från en mentor, studiekamrat eller lärare inverkar på lärdisciplinen. Att någon är medveten om ens insatser, vad man gör eller inte gör, är en kontroll man svårligen kan negligera.Idag kan man i vilken stund som helst välja att avsluta relationen till sin pedagogiska agent [...] Frågan är i vilken utsträckning det är rimligt att säga, att man [...] haft en "personlig, emotionell, socialt meningsfull" relation till agenten?
Och det är ju bara att jämföra med våra mellanmänskliga relationer för att förstå hur viktigt detta är: vi beter oss ju annorlunda mot en granne än mot en främling, mot en yngling, eller nån som vi vet snart ska dö.
(Fast om man jämför någon som snart ska dö med nån som snart ska "stängas av" blir skillnaderna väldigt stora mellan människor och mjukvaruagenter.)
/Simon
Comments