Forskare vid Sandia National Laboratories arbetar på att få datorer att bättre lära känna sin användare. Snart kan datorn varna dig om du pratar för mycket vid ett möte, eller tala om för de andra i gruppen att du har något viktigt att säga. (Den funktionen skulle jag hacka, så att den ofta signalerade just det...)
Medlet för att komma dit är "antroskopet" -- korrelerad insamling av stora (1 GB/timme för en fyrapersonersgrupp) mängder data i syfte att hitta samvariationer som kan leda till bättre förståelse för hur vi agerar i en stress-situation i en grupp. Och vad är då relevanta data för att komma dithän? Det som nämns är andning, EKG, ansiktsuttryck, huvudrörelser och röstfrekvens.
Någon teori finns uttryckligen inte: "Some people think you have to start with a theory. Darwin didn’t go with a theory. He went where his subjects were and started taking notes. Same here", säger projektledaren Peter Merkle.
Och visst verkar det konstigt att köra ett sånt här projekt helt data-drivet. Å andra sidan finns det såpass bra analysverktyg idag att det verkligen skulle kunna gå att få fram helt andra korrelationer än man skulle hitta om man hade börjat med en massa förutfattade hypoteser. Det gäller bara att sen kunna sålla bland tolkningarna -- och alternativa sätt att pröva deras validitet.
På ett sätt kan man säga att vi idag har väldigt lite saklig information om hur vi själva fungerar -- ta bara vinterns förkylningar och influensor. Vad har vi för tecken på att vi håller på att bli sjuka? Om vi hade känt till mer om det hade vi kanske kunnat hindra smittspridning på ett helt annat sätt. Å andra sidan har vi nu i alla fall uppnått en nivå där samhället fungerar. Att pressa det med ännu ett regelverk hade kanske satt den funktionen ur spel.
Länk via Roland Piquepaille. /Simon
Comments
You can follow this conversation by subscribing to the comment feed for this post.