En intellektuell utmaning för den som bryr sig:
Ordet "ekologi" verkar för de flesta människor vara fyllt av en rad ovidkommande associationer - mat odlad utan hjälp av artificiella bekämpningsmedel och utan konstgödsel, miljörörelsers politiska agendor, vildmark m m - som om "ekologi" var synonymt med "natur", enligt en romantisk grundföreställning om det "orörda", det återhållsamma, eller något annat moraliskt laddat.
Ekologi i en mera stringent och intressant mening har tre relaterade innebörder: dels syftar det på levande komplexa system för energiomvandling, dels på den interna strukturen hos dessa system och till sist på den evolutionära tillkomsten av dessa system. I systemen i fråga ingår allt vi känner som liv, inklusive människor och allt vi tar oss för. Allt. Samt naturligtvis fysiska och kosmiska omständigheter av olika slag.
Om vi koncentrerar oss på den evolutionära aspekten av saken, så handlar denna mycket om det som evolutionsteoretiker kallar "adaptation" eller "anpassning". För att en evolutionär (darwinistisk) process ska komma igång krävs fyra saker:
1. Variation.
2. Ärftlighet eller replikation.
3. Differentierad "fitness".
Alltså: någon sorts enheter som varierar sinsemellan, som har en förmåga att föröka sig och vilkas ärftliga eller "replikerade" egenskaper har olika statistisk sannolikhet att överleva, för att på nytt kunna fortplanta sig, givet den (i någon mån föränderliga) miljö de lever i. Hela processen kräver energi, vilket får till följd att konkurrens om den i varje ögonblick tillgängliga energin uppstår, mellan olika enheter - av såväl samma som olika slag.
Genom denna s k darwinistiska process, vars netto blir det som kallas "selektion", anpassar sig olika enheter (som kan vara gener eller organismer) till varandra och till olika fysiska och kemiska förhållanden, över tid.
En följd av detta sakernas tillstånd är, att vad som än händer kommer, på olika sätt, att påverka chanserna att leva vidare och föröka sig för alla olika enheter i systemet, fastän på olika sätt och i olika grad. Och enheterna behöver inte nödvändigtvis vara gener eller organismer. De kan också vara komponenter i artificiella, människokonstruerade system. Gener i en levande organism kan inte fortplanta sig själva. De är helt beroende av ett oerhört komplext biokemiskt maskineri, för att kunna föras vidare till nästa generation organismer av samma slag. Likadant är det med artificiella enheter, vilka - för sin "fortlevnad" och "reproduktion" - konkurrerar inbördes (ofta via mänskliga beslut) om någon form av begränsad resurs (strömförsörjning, processortid, mänskligt engagemang etc). I mänskliga samhällen, sedda som ekologiska/evolutionära system, är det givet att en väsentlig selektionsfaktor är individers och institutioners önskningar, ambitioner och idéer. Under senare decennier har till detta kommit artificiella agenter i form av datorprogram, vilka ofta signifikant påverkar eller kanaliserar mänskliga beslut och möjligheter i stor skala.
Datorer är m a o redan nu, givet deras differentierade och komplexa allestädes närvaro i "utvecklade" samhällen, väsentliga inslag i människors och andra organismers ekologi. De påverkar, på ofta oöverskådliga sätt, övriga ekosystemiska komponenters möjligheter till energiförsörjning, informationsutbyte, handling.
Därför är alla frågor rörande datoranvändning inte bara något som har att göra med våra psykologiska reaktioner eller sociala relationer. Saken har en mycket vidare innebörd än så, men få verkar medvetna om detta på ett konstruktivt sätt. Och tankeverktygen för att handskas med vidare implikationer av nya teknologier är bedrövligt outvecklade. De senare måste ju kunna handskas inte bara med energiomsättning och informationsöverföring utan också, samtidigt och på ett integrerat sätt, med människors psykologi, sociala relationer och idétraditioner, i givna situationer.
En tuff utmaning, på många sätt.
/Per
Recent Comments