Satsningar på en dator per elev får ofta utstå hård kritik från allmänheten. Ett skäl är att det är svårt att påvisa samband mellan IT-användning och högre provresultat bland eleverna. Lärandeforskaren Mark Warschauer som studerat de stora amerikanska 1-1-satsningarna menar att det finns mycket att vinna med att låta eleverna agera i en högteknologisk miljö.
Mark Warschauer, professor i lärande vid University of California, Irvine, har länge intresserat sig för hur IT-utvecklingen i samhället påverkar skolan. Sommaren 2006 gav han ut boken Laptops and Literacy: Learning in the Wireless Classroom.
I boken beskriver och analyserar han hur elevernas lärande kan utvecklas när skolan har trådlöst bredband och alla har en egen laptop. Undersökningen genomfördes 2003-2005, och omfattar tio skolor från olika socioekonomiska miljöer i delstaterna Kalifornien och Maine.
Viktigt engagera föräldrarna
De satsningar som gjorts i den här riktningen, i USA och i andra delar av världen, har ibland fått utstå hård kritik från allmänheten. Ett avgörande skäl till detta är att de traditionella baskunskaperna fortfarande är skolans viktigaste uppdrag. När det inte går att påvisa några positiva samband mellan IT-användningen och provresultaten, hänger satsningarna ofta på en skör tråd.
- När eleverna får en egen dator är det viktigt att engagera föräldrarna, säger Mark Warschauer. Det gäller att berätta varför den här typen av satsningar behövs och att förklara vad de egentligen går ut på. Dessutom bör skolan arrangera öppet hus för att visa hur och vad eleverna egentligen lär sig i teknikintensiva miljöer.
Mark Warschauer menar att den ökade betydelsen för IT och digitala medier innebär en allvarlig utmaning för den allmänna skolan. Det pågår en genomgripande teknisk förändring i samhället som ställer stora krav på kunskaper och färdigheter. Samtidigt poängterar han att det inte är datorerna i sig som är lösningen.
Andra krav på lärande
- Eleverna måste få ordentlig vägledning för att det hela ska fungera, säger Mark Warschauer. Därför är det nödvändigt att satsa på kompetensutveckling av lärarna, så att de lär sig att utforma undervisningen på rätt sätt. På längre sikt är det även nödvändigt att förändra hur vi värderar och bedömer kunskaper. När allt kommer omkring är det ju faktiskt detta som i hög grad avgör hur undervisningen går till.
Den digitala medieexplosionen på internet innebär att det ställs helt andra krav på att kunna lära sig och dra slutsatser av den information man hittar. Det gäller att kunna söka, sortera, utvärdera och använda informationen. Med andra ord blir det allt viktigare att kunna analysera texter, bilder och multimedia.
Warschauers undersökningar visar att en egen laptop kan göra det enklare för eleverna att lära sig detta. Teknikanvändningen ökar elevernas engagemang samtidigt som den hjälper dem att tolka relationer mellan text och bild och förstå hur hypermedia fungerar. Det har naturligtvis också betydelse att de kan dra nytta av referensverktyg online, och att de bland annat kan använda bloggar och chattjänster för att samarbeta och dra nytta av varandras kunskaper och perspektiv.
Fusk blir färdighet
Warschauer noterade att eleverna
skriver både längre och bättre texter när de har snabb och enkel
tillgång till stavnings- och grammatikkontroll, ordböcker och andra
hjälpmedel som finns på datorn eller på nätet. Enligt ett
traditionellt synsätt betraktas detta som fusk, men det blir allt
viktigare att kunna hantera den här sortens verktyg. Alla kunskaper
och färdigheter kan inte finnas i huvudet. Därför gäller det att
kunna hitta och dra nytta av den kunskap som finns runt omkring.
Användningen av bloggar, wiki och liknande publiceringsformer på internet gör eleverna mer oberoende och självgående, samtidigt som skrivandet blir mer offentligt, synligt och samarbetsinriktat.
Warschauer konstaterar att de nya kunskaper och färdigheter som eleverna tillägnar sig inte mäts på de traditionella proven. Det är inte heller säkert att dessa förmågor förbättrar prestationerna där. Därför är det på sikt nödvändigt att pröva nya vägar för att värdera elevernas prestationer - och för att se till att de lär sig det som de behöver ute i samhället.
- Jag tror att vi behöver gå över till någon slags prestationsbaserad värdering i skolan, säger Mark Warschauer. Det kan till exempel handla om att skriva litteraturkritik, att göra en historisk analys eller att genomföra och analysera ett naturvetenskapligt experiment. Man kan jämföra det med körkortstestet, där man först gör ett teoretiskt och sedan ett praktiskt prov. Portfolio vore förstås också en bra lösning.
Integrera teknik i det dagliga livet
Warschauer pekar på att framväxten av nya media, som öppnar upp vägar att lära utanför skolan, faktiskt kan stärka den formella utbildningens roll i ett alltmer konkurrensbetonat samhälle. Hans undersökning visar att tillgången till datorer och internet inte är tillräckligt för att överbrygga den digitala klyftan. Det handlar också om att ändra attityderna till utbildning och lärande och att sätta in kunskaper och färdigheter i ett begripligt sammanhang.
Under 2007 tittade Warschauer och hans kolleger närmare på hur ett community center i ett låginkomstområde kan ge ungdomar hjälp och stöd i sitt lärande. De preliminära slutsatserna är att mentorskap och personlig vägledning kan underlätta det informella lärandet och koppla samman det med det formella. Istället för att överbrygga den digitala klyftan genom hårdvara, gäller det att integrera tekniken i det dagliga livet - både i skolan och på fritiden.
- Förutom mer resurser och bättre kvalificerade lärare, krävs det utökad undervisningstid för dem som riskerar att falla utanför, säger Mark Warschauer. Det kan till exempel handla om sommarkurser eller studiestöd efter skolan. Ofta har de ingen möjlighet att få hjälp hemma, så därför måste skolan eller lokalsamhället ta sitt ansvar. Alla elever måste naturligtvis lära sig använda tekniken. Men framför allt gäller det att kunna ge dem den hjälp de behöver för att komma vidare och för att utveckla lusten att lära.
Artikeln publicerades ursprungligen 2007 på KK-stiftelsens numera nedlagda webbplats Kollegiet.
Comments