Det är numera uppenbart för många politiker att de digitala medierna ändrar förutsättningarna för det politiska arbetet och skapar nya möjligheter att fördjupa demokratin, även om utvecklingen förstås rymmer en rad hinder, återvändsgränder och komplikationer. Sedan flera år tillbaka pågår också CiwicWeb, ett EU-finansierat forskningsprojekt som undersöker hur kommunikationsmöjligheterna på Internet kan väcka ungdomars politiska intresse och samhällsengagemang. Från svensk sida deltar forskare från Media- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet, under ledning av Peter Dahlgren.
Det finns förstås fler indikationer på detta. Neil Selwyn visade till exempel för tre år sedan, i Futurelabs forskningsöversikt Citizenship, Technology and Learning, att det inte räcker att förmedla och beskriva hur det politiska systemet ser ut och hur det fungerar. Undervisningen behöver därför bli mer aktiv och dra nytta av det ständigt pågående politiska engagemanget och samtalet på nätet. Men i likhet med alla arbetssätt som försöker hitta nya vägar, är det förstås inte en helt enkel uppgift att få pusselbitarna på plats.
Howard Rheingold, som för åtta år sedan skrev boken Smart Mobs, en föregångare till Clay Shirkys Here Comes Everybody, har pekat på att digitala medier kan spela en viktig roll i undervisningen för att göra den mer konkret och autentisk och för att engagera eleverna.
Både bland samhällsforskare och politiker finns det alltså ett växande intresse för vad digitaliseringen innebär. Detta syns det inget av i styrdokumenten, men många lärare försöker ändå att föra in den här dimensionen i sin undervisning. Flera av de so-lärare som intervjuats i samband med det här projektet har påpekat detta.
Det allra vanligaste är förstås att dra nytta av all den information som finns på nätet och att föra in den som digitala lärresurser i undervisningen. Flera påpekar också värdet av att kunna knyta an till aktuella händelser och att sätta in dem i ett större sammanhang. På det viset kan man både väcka elevernas intresse och öka deras förståelse för hur det politiska system och samhället fungerar.
En viktig fördel med det här arbetssättet, och den här typen av lärresurser, är förstås att informationen inte är tillrättalagd. Med andra ord ges det goda möjligheter att träna informationshantering och källkritik.
Några lärare nämner att bloggar, twitter och andra digitala medier kan användas för att göra det enklare att samarbeta, dela kunskap och att diskutera aktuella frågor - både inom klassen och med resten av samhället. Men för att detta ska fungera är det nödvändigt att läraren vågar släppa greppet och behovet av fullständig kontroll. Detta påpekades av lärarna och det säger även forskaren Helena Francke på Bibliotekshögskolan i Borås i en färsk intervju i Lärarnas Tidning.
En av lärarna som intervjuades underströk betydelsen av att föra ordentliga, fördjupande diskussioner med eleverna. Annars blir det svårt för eleverna att förstå och att delta i samhällslivet som en aktiv, kunnig medborgare. Han var också noga med att påpeka att det inte är en bra idé att lämna eleverna helt ensamma för att "forska" och undersöka helt på egen hand.
Läraren behöver finnas till hands för att besvara frågor och ge vägledning. Men det är också viktigt att eleverna lär sig att fungera, samarbeta, resonera och reflektera tillsammans kring hur samhället ser ut och fungerar. Detta gäller både i och utanför de digitala medierna.
Comments