« När Sverige rationaliserades | Main | Att tänka bort vår tid »

23 mars 2014

Comments

Feed You can follow this conversation by subscribing to the comment feed for this post.

Jag började skriva en kommentar som direkt rörde "människoförbättring". Sedan blev jag tipsad av Dougald Hine om denna helt fantastiska essä av Venkatesh Rao, vars dekryptering av det teknologiska samhället ligger nära min egen syn:
http://aeon.co/magazine/living-together/americas-artificial-heartland/

När jag läst den insåg jag ånyo, att hela transhumanistdiskussionen bedrivs inom ramen för en sorts illusorisk, outtalad överenskommelse, som systematiskt bortser från de konkreta, simultant styrande och illusionsskapande realiteter vilka rent faktiskt strukturerar den mänskliga erfarenheten i de teknologiserade delarna av världen.

För mig, liksom för artikelförfattaren, blir det nödvändiga första steget i att få ordning på tankarna och erfarenheterna det här:
"My own perspective is something like an ironic religion of technological mindfulness, one whose central perceptual act is the projection of a cryptic agency onto the whole that is neither malevolent, nor benevolent, but merely something to be decrypted."

Man måste försöka se klart (klarare) innan man börjar försöka bena upp saker i "bra" och "dåligt", "gott" och "ont". Och då hamnar man ändå i den oundvikliga grundfrågan: Vad är en människa? Vad kan en människa bli? Vad kan en människas uppgift vara i den värld Venkatesh Rao (och även vi här på Infontology) beskriver?
Om det inte finns någon absolut, gudagiven norm för vad en människa är/kan bli -- vilka möjliga responser finns då, egentligen, i relation till den insikt Rao förmedlar? Vilka kriterier är/blir meningsfulla? Här känner jag att alla traditionella ideologier, från kristendom till marxism och nyliberalism blir totalt hjälplösa.
Men det är frihet. Eller hur?

"The technological might have originated in the human, but its essence is neither human nor transhuman. It is simply non-human. There is no necessary relationship between what technology does and what humans want."

Vad kan man göra med den friheten, den avsaknaden av nödvändig relation?

Jag tycker att du (Simon) begår ett misstag som är vanligt i etiska diskussioner: att begränsa din roll till att utgå från kollektivet och överheten. Människoförbättringen har aldrig tidigare skett, och kommer förhoppningsvis inte heller i fortsättningen att ske, genom dekret uppifrån, och heller inte genom att vi kollektivt kommer överens om vilka förbättringar som ska göras. Det finns inget ”vi” som har kontroll över utvecklingen, och det är förmätet att tro att man på förhand kan utforma fullständiga regler som utvecklingen sedan ska följa. Det bör inte vara målet. Om inte annat så är det alltid en oftast en dålig idé att försöka spika ramverket för någonting i förväg, vid den tidpunkt då man vet som minst om vad som kommer att ske och kunna ske. (Det gäller för programvaruutveckling såväl som för samhällsutveckling.)

Men slutsatsen därav behöver (bör) inte bli att man bara låter saker hända. Det behövs ett etisk perspektiv, och en diskussion om det perspektivet, för att hjälpa människor (inklusive makthavare) att göra medvetna val, kunna hantera och styra vad som händer i den mån de har möjlighet.

Verify your Comment

Previewing your Comment

This is only a preview. Your comment has not yet been posted.

Working...
Your comment could not be posted. Error type:
Your comment has been posted. Post another comment

The letters and numbers you entered did not match the image. Please try again.

As a final step before posting your comment, enter the letters and numbers you see in the image below. This prevents automated programs from posting comments.

Having trouble reading this image? View an alternate.

Working...

Post a comment

  • "En läsvärd blogg om informationsanvändning och hur ny teknik förändrar vår verklighet och vår kultur." -- Urban Lindstedt, Internetworld nr 7, 2006

Böcker

Blog powered by Typepad
Member since 12/2003