Den artificiella ekologin -- dags att ta den på allvar

Vad handlade vår artikel i SvD igår om egentligen? Om börsrobotar, på ett plan, men mest som ett aktuellt exempel. Man bör som tidningsläsare också ha klart för sig att varken rubrik eller ingress sällan är artikelförfattarens, inte heller i detta fall. I det här inlägget ska jag utförligare utveckla vad det var vi ville peka på. Artikelns centrala påståenden är dessa:

* En allt större del av börshandeln sker automatiskt, utan mänsklig inblandning; mänskligt beslutsfattande ersätts av maskiner.
* De maskinella och mänskliga besluten är delar av världsomspännande tekniska system.
* Dessa delvis integrerade system och deras olika delar (av vilka börshandeln är en) utgör en artificiell ekologi.
* Intelligenta algoritmer prövar sig fram i den artificiella ekologins skiftande datarymder.
* Vad som händer i dessa datarymder kan inte antas reagera som man tror eller vill på regleringar.
* Allt fler samhällsfunktioner fylls på detta sätt.
* Dessa system blir alltmer självreglerande och direkta mänskliga ingripanden utgör, som sagt, i princip delar av systemen i den mån de inte blir helt onödiga, överflödiga från systemsynpunkt.

Artikelns kärna är med andra ord inte börshandeln i sig, utan börshandeln som ett medialt aktuellt exempel på en generell trend. Ovanstående påståenden är inte något science fiction-scenario, utan faktisk verklighet. Det är bekymmersamt att samhällsdebatten i allmänhet inte alls tycks kunna ta detta till sig, delvis beroende på att sedvanliga begrepp från ekonomi, politik och samhällsvetenskap inte kan hantera den här sortens sakförhållanden. Det är hög tid att börja inse, att mänskliga beslut bara är en del av den nuvarande samhällsekologin och att denna del kan reduceras ännu mera, om vi inte medvetet hävdar och "bygger in" dess betydelse. Då gäller det att verkligen förstå när den har någon väsentlig betydelse och varför.

Att tala om ekologi här betyder, såsom påpekats på ett tidigt stadium här på Infontology (och ännu tidigare i denna artikel från 1993), att en "andra natur", en alltmer självständigt fungerande artificiell värld har tagit form. Dess utbredning kan numera visualiseras på ett slående sätt. Det är en "egen" värld utöver den gamla vanliga, handfasta världen och villkoren där är radikalt annorlunda dem vi är vana vid på ett normalt, mänskligt plan. Den digitala världen är nära förbunden med den gamla vanliga världen på ett sätt som håller den i bakgrunden, under ytan. Det gör att vi knappt märker den till vardags och följaktligen lever många i villfarelsen att allt är ungefär sig likt. Men dess effekter på den gamla vanliga världen håller nu på att bli mycket kännbara. För några dagar sedan publicerades en e-bok av två M.I.T.-forskare med titeln Race Against the Machine. I en artikel om boken i New York Times framhålls det att "automation is rapidly moving beyond factories to jobs in call centers, marketing and sales — parts of the services sector, which provides most jobs in the economy." Och W. Brian Arthur vid Santa Fe Institute skriver om denna "andra ekonomi" som om den faktiskt är just en "andra natur", en egen ekologi:

If I were to look for adjectives to describe this second economy, I’d say it is vast, silent, connected, unseen, and autonomous (meaning that human beings may design it but are not directly involved in running it). It is remotely executing and global, always on, and endlessly configurable. It is concurrent—a great computer expression—which means that everything happens in parallel. It is self-configuring, meaning it constantly reconfigures itself on the fly, and increasingly it is also self-organizing, self-architecting, and self-healing.
These last descriptors sound biological—and they are.

En annan skribent, Martin Ford, ägnar boken The Lights In the Tunnel: Automation, Accelerating Technology and the Economy of the Future åt att belysa de möjliga konsekvenserna av att fler och fler jobb sköts bättre (rent funktionellt) av maskiner. En generell trend är att framför allt specialiserade tekniska/intellektuella jobb och många serviceyrken kommer att ersättas av maskiner i allt högre utsträckning. Framtidsjobben är sådant som snickare, målare och fordonsmekaniker snarare än till exempel radiolog eller kundservicearbetare.

Jag slås gång på gång av hur upprört människor plötsligt reagerar när de blir varse någon av den artificiella ekologins effekter, utan att de förstår något av bakgrunden. De känslomässiga (negativa) reaktionerna på att vi i SvD-artikeln pekar på börsernas alltmer automatiserade karaktär, påminner om när ICA för tre år sedan började med sin automatiska, individualiserade marknadsföring: "det känns snuskigt" hette det då. Om börsrobotarna heter det, till exempel, i en av kommentarerna till vår artikel: "kan det bli mera fel än med de idiotiska metoder för börshandel som nu förekommer!?!"

Den här naiviteten, som oftast har sin grund i otillräckliga och inaktuella kunskaper, jämte oanvändbara begreppsapparater, hotar att omintetgöra adekvata reaktioner och åtgärder, ty den är inte begränsad till gemene kommentator på dagstidningarnas webbsidor. Därmed inte sagt att upprördheten som sådan är missriktad, nödvändigtvis. Den är ju en reaktion på något som man plötsligt börjar ana har hänt och som man inte gillar, om än av oklara skäl. Men just skälen till upprördheten behöver bli medvetna och uttryckas öppet och tydligt, i relation till adekvata kunskaper. (Och denna medvetenhet borde inte vara så senfärdig som den hittills har varit, särskilt inte i ett tekniskt ledande land som vårt.) Sedan kan man diskutera på vilka grunder mänskliga värden kan hävdas, om de har fog för sig. Om det problemet handlar bland andra dessa tidigare inlägg:

Vad vill (bör) du inte lämna över till någon maskin? Och varför?

Mekaniska och mänskliga värden

Programmera eller programmeras

/Per

Comments

[maria]

Är nyfiken på hur "Race Against the Machine" hanterar energifrågan. Ökad automatisering innebär ju som bekant mer energiförbrukning - hur löser vi detta när våra energikällor sinar?

[Per]

Jag kan idag inte svara på hur "Race Against the Machine" hanterar den frågan, eftersom jag ännu inte läst hela boken. Generellt undrar jag om det stämmer att automatisering som sådan ökar energiförbrukningen -- har du någon källa till det? Det är också skillnad på automatisering och automatisering; viss automatisering bidrar till ökad energiförbrukning i den mån den är direkt kopplad till ökad produktion/konsumtion, annan minskar och effektiviserar den. En icke ringa del av den digitala informationsbehandlingen (som är kärnan i all automatisering) kan också i princip drivas med lokal solenergi. Det tycks dock fortfarande inte finnas så mycket forskning om de komplexa sambanden mellan digitalisering/automatisering och energiförbrukning/råvaruutvinning, såsom jag bland annat tar upp här:
http://infontology.typepad.com/infontology/2009/03/st%C3%A4der-mot-o%C3%A4ndligheten.html