För mig är det viktigaste med Creative commons (CC) att det inte behöver skrivas något avtal mellan upphovsmannen av verket och den som vill använda det. Det handlar inte om att behöva gå och fråga om lov, inte om att skriva epost eller långa kontrakt. Ett verk med Creative commons-licens kan helt enkelt användas fritt så länge man uppfyller villkoren i licensen.
STIM har nu tagit ett stort steg mot att stödja denna avreglerade kulturspridning genom att ett verk i STIMs katalog kan ha en markering att verket går under CC-licens. Det är på detta sätt som den fria kulturen behöver arbeta sig in i regelverk och infrastruktur. Grattis till Creative commons och Mathias Klang som agerar som den svenska "grenen".
Liksom Rasmus på Copyriot är jag dock väldigt undrande inför varför man begränsar licensieringen till den icke-kommersiella versionen. En av de begränsningar som jag ofta tänker på vad gäller kommersiell/icke-kommersiell är privata skolor -- de drivs i vinstsyfte, alltså är de kommersiella.
Den stora styrkan i en Creative commons-licens är i min mening att komma åt just den musik (och andra verk) som verkligen är fri att använda, för vilket syfte som helst, så länge man refererar till upphovsmannen.
/Simon
Comments