« Ekonomins modeller (3) | Main | Till nördens lov »
den 14 maj 2008
Nördarna och alla de andra
Jag är en riktig nörd. Det tycker i alla fall min fru, ibland. Och beteckningen är väl inte helt positivt menad, men inte helt negativ heller. Det är mera en sorts halvneutralt konstaterande. Är det därför jag har ett behov av att använda rss? Eller prenumerera på nyheter inom mina intresseområden, som det kanske vore bättre att säga. (Är det kanske nördigt att ha "intresseområden"?) Det osedvanligt och oväntat stora antalet kommentarer till mitt inlägg Vem använder rss? har fått mig att fundera. Beror denna respons på att rss är ett extremt intressant och viktigt ämne? Eller på att ett antal Infontologyprenumererande nördar känner sig berörda? Eller beror det kanske på att fenomenet i fråga (att många inte prenumererar på nyheter via rss, medan andra finner det oundgängligt) på något sätt är ett talande symtom? På vad då i så fall?
Inför denna fråga tänker jag först på något som jag avslutade föregående inlägg med: att människor bara lär sig precis så mycket om någon teknik (typ använda webbläsare + Google, men utan att känna till ett enda förfiningskritrerium för sökningarna) som de behöver för att känna sig lagom nöjda, inte ett dugg mer. Här tror jag faktiskt att vi har nyckeln till något viktigt. Ju mer jag tänker på det, desto mer övertygad blir jag att det alltid kommer att vara på det här sättet -- undantaget ett mindre antal "superanvändare". Om jag tänker efter så är jag själv likadan. Det finns massor av funktioner i min dator (både som fysiska knappar och i OS) som jag inte använder, fastän jag vet att de finns; för att nu inte tala om alla de funktioner som jag inte vet att de finns, eller ens skulle kunna begripa utan väldig tidsinsats, om ens då.
Antagligen finns det olika nivåer på detta relativa ointresse. Min nivå är "högre" eller "djupare" än många jag känner, men den är också definitivt (mycket) lägre än de riktiga nördarnas. Det vore bra om det fanns ett namn på det här fenomenet -- alltså att man normalt inte lär sig, inte vill lära sig, mer än man måste för att kunna använda en grej "någorlunda". Några förslag?
För övrigt: Om detta är så allmängiltigt som jag tror att det är, tänk vilka otroliga mängder onödig teknik vi är omgivna av!
Till sist, apropå just rss. Flera kommentarer pekar på att det lätt blir "för mycket". Detta är nog också mitt största problem med rss (fastän jag tycker att rss är väldigt bra). I kväll har jag förstått att jag ofta hanterar detta så här: om en kanal samlar på sig fler rubriker än jag orkar/vill läsa, så raderar jag helt sonika allihop. Det kommer ju hela tiden nya... Se där, lite radikal informationshygien.
/Per
09:25 e.m. | Permalink
Comments
RSS kommer att förändra själva bloggandet. När de flesta använder RSS så blir det plötsligt inte alls viktigt att blogga ofta. Snarare blir man irriterad på dem som i för stor utsträckning sysslar med kvantitet istället för kvalitet.
Och det kommer att förändra själva typen av bloggar. Det blir exempelvis meningsfullt att ha en blogg som enbart informerar om kändisars självmord. När man ser en "1":a på bloggens rad så vet man att något har hänt.
Posted by: Daniel Lampinen | 2008-05-14 23.20.48
"Är det därför jag har ett behov av att använda rss? Eller prenumerera på nyheter inom mina intresseområden, som det kanske vore bättre att säga. (Är det kanske nördigt att ha "intresseområden"?)"
Nörd är ett intetsägande skitord, vilket slår ihop betydelsen att förstå sig på datorteknik/internet (tekniskt intresserade av datorer som tekniskt fenomen) och den egentligen skiljda hanteringen att vilja läsa och komunicera om något man är intresserad av. 90 % av tiden framför "datorn" så läser jag något, som jag egentligen inte behöver ha en ful dator till, utan lika gärna skulle kunna sitta och läsa på en mobiltelefon. Och sitter jag och skriver på datorn, "jaså du sitter på datan igen", men om jag skriver samma sak med papper och penna eller spelar in tankarna på mobilen så "ser" man att jag skriver och säger inget. Men för mig är det ingen "praktisk" skillnad. Tankar och ideer blir nerklottrade. (Den här mentala gränsuppfattningen som omvärlden har kommer att suddas ut, när vi kommer att få billiga "läsplattor" som man också kommer att kunna skriva på).
Och vill man blanda dessa två, teknik och texthantering, så skulle det väl vara ordet datorlitterär. Naggum var lite inne på det.
"Beror denna respons på att rss är ett extremt intressant och viktigt ämne? Eller på att ett antal Infontologyprenumererande nördar känner sig berörda? Eller beror det kanske på att fenomenet i fråga (att många inte prenumererar på nyheter via rss, medan andra finner det oundgängligt) på något sätt är ett talande symtom? På vad då i så fall?"
Rss är ett tekniskt verktyg att hantera information man tycker är intressant.
Tekniken är relativt ny och fortfarande under kraftig utveckling.
För mig är rss en praktisk förlängning och utveckling av en tidigare för mig känd möjlighet att hålla koll om det publicerats nåt nytt på nån websida, wget.
Man skulle kunna illustrera det som att man befinner sig i en process utav konstant förändring där man lär sig och förfinar användningen av de olika verktygen.
Varför?
Därför att allt detta innehåller en så stor potential att göra förbättringar för så många människor på många olika sätt.
Förbilligad teknik, miljövänlig och energisnål, gör att miljoner människor som lever i fattigdom och svårigheter, får nya möjligheter, bl.a. till utbildning
Ex. antalet miljoner nya mobilanvändare i Kina, och potentialen att nå dessa med ex. utbildningsmaterial och annan information, blir då enorm.
Och samtidigt så är vi inne i kraftiga värdeförändringar, och den ökade tillgången till information gör att man får möjlighet att se saker och ting i nytt ljus.
Och de som kan verktygen lär sig att sålla. Den som inte kan skräms iväg.
Och hur skall jag se på min blandade använding av "rss" och annan digital producerad information, diskussioner med vänner på promenader, egna anteckningar på papper men också en del på google's notebook och den där wikina i interna nätverket, och boken jag läste för nån månad sen? Allt används i ett enda kaos, och utan den där tråden fångad i ett rss-flöde för ett halvår sen, så hade jag inte kunnat få den komprimerade överblicken jag sammanställde med papper och penna förra veckan?
Allt dett ger en ny typ av att hantera information.
Att lära sig, att utbilda sig.
Och den som då djupare förstår en teknisk detalj och dess goda tillämpning, får då ett pedagogiskt ansvar att förklara detta för dem som ej än tillägnat sig det värdet. Lite grann som potatisen när den komm till Sverige. Så också problemet för mig när jag försöker förklara för nån fördelen med Oddmuse vs Wordpress.
"Det vore bra om det fanns ett namn på det här fenomenet -- alltså att man normalt inte lär sig, inte vill lära sig, mer än man måste för att kunna använda en grej "någorlunda"."
Jag tror att människor på något sätt normalt vill lära sig, och så måste för sin överlevnad.
Och jag tror att namnet helt enkelt är okunskap, brist på motivation och vision att bryta denna okunskap. Man är trygg i det man kan och vet.
"För övrigt: Om detta är så allmängiltigt som jag tror att det är, tänk vilka otroliga mängder onödig teknik vi är omgivna av!"
Nej, den behöver inte vara onödig.
Det som däremot är mer allvarligt är att mycket av dess användning icke är värdeskapande för många människor som det skulle kunna vara (http://discussionleader.hbsp.com/haque/2008/04/an_open_challenge_to_silicon_v.html).
"Till sist, apropå just rss. Flera kommentarer pekar på att det lätt blir "för mycket". Detta är nog också mitt största problem med rss (fastän jag tycker att rss är väldigt bra). I kväll har jag förstått att jag ofta hanterar detta så här: om en kanal samlar på sig fler rubriker än jag orkar/vill läsa, så raderar jag helt sonika allihop. Det kommer ju hela tiden nya... Se där, lite radikal informationshygien."
Man tränar sig blir kvalitetsmedveten och mängden gör att man efter ett tag blir mer krävande på vad man vill läsa.
Jag har fortfarande kvar Infontology, men hur många andra flöden har gått delete-knappens öde till mötes?
Ett sökande efter kvalitativ information vilken kan hjälpa en att tänka/göra något på ett bättre sätt.
För mig är tekniken ett verktyg som jag förfinar hela tiden i min användning för att bättre kunna vara koncentrerad på det jag vill vara kreativ inom.
Och där innehåller data/it sån potential, att det också är intressant att faktiskt titta på tekniken.
De som kallar oss "nördar" kanske inte ser detta fenomen, "nördarna" kanske inte själva iblande ej heller riktikt förstår det.
Vi är ju inne i en process där it/datateknik med sin potential håller på att radikalt förändra våra kommunikationssätt, och möjligheter till positiv utveckling.
Och våran användning hjälper till att forma den och dess möjligheter.
Låt oss Hoppas och hjälpa till att göra något positivt av det!
Posted by: thomas | 2008-05-15 11.23.29
Tack, Thomas, för denna långa och tänkvärda kommentar.
Jag vill bara förtydliga en sak angående uttrycket "nörd". Om det uppfattas som liktydligt med "datornörd" så använder jag det här i överförd bemärkelse: en nörd är en person som har en stark, ja nästan oemotståndlig, tendens att fördjupa sig omåttligt i det han/hon råkar bli intresserad av, oavsett vad det är. Här blir rss lätt en "nördighetsförstärkare".
Posted by: Per | 2008-05-15 12.17.41