Allt är automatiskt

Kunskapens faktiska innehåll kan inte skiljas från de premisser den vilar på. Ta den (ny)darwinistiska evolutionsteorin. Denna bygger på det metafysiska antagandet, att allt som finns och kan finnas i grund och botten är materiellt och historiskt, det vill säga tids- och rumsbundet. Det finns ingen reellt transcendent dimension i tillvaron. I begynnelsen var energi/materia. Från detta urtillstånd har allting annat – mitt och ditt liv till exempel – uppkommit med tiden, så småningom. Det betyder att du och jag har en absolut början och ett absolut slut i tiden och rummet och ingen annanstans. Det finns ingen ”annan stans”. Och så är det inte mer med det. Du och jag är infinitesimalt små utsnitt ur en extremt lång tidsföljd. Blink. Blink. Och så är det inte mer med det.

Darwinismen postulerar att materiens egenskaper, under vissa tillfälliga betingelser, medför att en automatisk evolution börjar. Du och jag är i grund och botten automatiska konsekvenser av en ofattbart tidsödande automatisk process. Att denna automatik inkluderar de automatiska konsekvenserna av tilfälligheter gör den inte mindre automatisk. Dess resultat är inte bestämda i förväg, men dess premisser är det. Det är som ett gigantiskt, universellt datorprogram, men utan programmerare och där programmet, körningen av programmet och själva datorn är aspekter av samma helautomatiska helhet. De kan urskiljas rent analytiskt (hur är det möjligt?) men ”egentligen” är allt samma, alltid samma. Någon principiellt annorlunda tillvaro för någonting, för dig och mig, är principiellt utesluten, har alltid varit och kommer alltid att vara.

/Per