Hur ska man förstå informationsmängd?

Vi upplever ju en övergång från analog information till digital. Den analoga språkliga informationen finns till stor del tryckt på papper. Men hur mycket rör det sig om -- egentligen? Ny Teknik skriver i förra veckans nummer om informationsexplosionen, men misslyckas lite med att formulera informationsmängderna så att de blir greppbara. (Kanske just därför att de är för stora för att vara just greppbara.)

Bättre är att gå direkt till det som Ny Teknik baserat sin artikel på: Rapporten How much info? 2003 från University of California i Berkeley.

Det första är problemet att uttrycka informationen i termer som vi kan relatera till. En megabyte rymmer en roman på ett par hundra sidor.

En gigabyte har vi vant oss att hantera -- inte som informationsmängd utan mer som en siffra i kravspecifikationen för en ny dator eller hårddisk.

Ännu en 1000-multipel tar oss till terabyte-stadiet, och redan finns det terabyte-diskar för konsumentbruk, exempelvis från LaCie. För att vi ska få en uppfattning om priset får vi också ett jämförpris i kronor per gigabyte... Runt tio kronor...

Tusen gånger till så är vi uppe i petabyte. Kräver vi inte en enda hårddisk utan kan nöja oss med hårddiskar i terabytestorlek har vi priset tio miljoner för lagringskapaciteten.

Härefter kommer den stora chocken som jag inte riktigt kan omfatta med mitt intellekt -- och inte med känslan heller, för den delen: Två hundra petabyte motsvarar, enligt Ny Teknik, informationsmängden i "allting som finns tryckt på papper". Lagringskostnad 2 miljarder kronor -- för allting som finns på papper i hela världen... (Förutsatt förstås att det funnes i digital form -- bör tilläggas.)

Ja, sen går det på i den stilen -- mängden lagrad information i världen har fördubblats mellan 1999 och 2002, och uppgick då till 5 miljoner terabyte, medan 18 miljoner terabyte skickas runt i olika nätverk, främst för telefoni.

/Simon